Vem bestämmer vad som är bäst för ett företag? Svaret, enligt mig, är alldeles självklart: Det gör företaget själva. Och när jag säger företaget så menar jag förstås personerna som arbetar där. De vet vad de behöver för att deras vardag ska bli mer trivsam. Det är trots allt de som upplever vardagen varje dag. Det är utifrån denna inställning som jag byggt upp min verksamhet inom facility management. För många är detta säkerligen ett främmande uttryck. Ord ni inte ens stött på förut. Jag ska därför börja med att beskriva vad facility management är för någonting. Facility management hos oss är som en serie av olika moment. Vilka moment avgörs av den kund som vi arbetar för. Det är nämligen poängen med hela facility management-idén. Att vi, som företag, anpassar oss efter varje enskild kund på det sätt som lämpar sig för dem. Jag tror att det enklaste sättet att förstå konceptet är att gå in på några exempel. Facility management kan nämligen skilja sig något kopiöst mellan olika företag. Låt oss titta på några: Medieföretaget Ett vanligt, halvstort företag, med sisådär 60 anställda mitt i stan. Här var det viktigaste vår facility management kunde bidra med att ge

Såhär med facit i hand så tänker jag att min högsta prioritet är att hjälpa andra. Det kanske låter pretentiöst men det är inte mer än rätt. Jag talar förstås om det faktum att vår brf i Stockholm nu låtit genomföra balkongrenovering. Arbetet står klart och jag kan nu titta i backspegeln på ett år av process från dess att beslut togs till dess att arbetet stod klart. Det kanske låter länge, men å andra sidan måste byråkratin få säga sitt. Eller hur? Här har ni i alla fall allt som hänt: Så, det började förstås med ett beslut. Någon hade pratat med någon vars brf hade låtit genomföra balkongrenovering i Stockholm. Denne någon, som jag inte minns vem det var, visade bilder. En balkongrenovering i Stockholms finaste hus kunde tydligen göra huset ännu finare. Vi i föreningen gick bokstavligt talat ut på innergården och överblickade våra egna balkonger. Hur såg de ut egentligen? Var kanske vår brf i Stockholm också i behov av balkongrenovering? Vi beslutade oss för att inte undersöka saken närmare. Sedan gick det tre månader och vi kunde inte hålla händerna borta från kakburken. Vi ville ta in någon som kunde ge oss offert på balkongrenovering

Jag berättade om min hund Poppy för ett par veckor sedan. Det var nämligen 10 år sedan han gick bort nu och jag kan fortfarande tänka på honom ofta. Jag tänkte att jag, som en hyllning, kunde ägna ett inlägg åt honom. Jag tänkte att jag skulle lista några saker som jag särskilt uppskattade med Poppy. Om inte annat för att ytterligare bevara och cementera minnet av honom hos mig själv. Du får gärna fortsätta läsa men jag väntar mig inte att detta ska vara lika intressant för alla. Vem var Poppy? Poppy var en liten spets. En dvärgspets om man ska vara exakt. Han var helt kritvit. Lika vit som ett moln vilket han, särskilt på vintern, faktiskt såg ut exakt som. När Poppy växte upp var det bara jag och han. Sedan träffade jag min sambo och de blev snabbt väldigt bra vänner. Jag fick ha honom i hela 14 år och min sambo fick vara med på 10 av dem. En mycket fin period som jag aldrig kommer att glömma. Vad var bäst med Poppy? Frågan kan besvaras på flera olika sätt, och då ska jag också göra. Poppy var lojal. Det kan man säga om de

Flyttstädning som koncept, specifikt i Stockholm. Det var något jag fick diskutera i helgen. Tro mig, det var inget jag hade väntat mig. Faktum är att flyttstädning i Stockholm nog tillhör ett av de mest oväntade ämnena jag kunde tänka mig innan helgen. Det kom att bli så tack vare att vi hade en ny familjemedlem över på fredagsmiddagen. Nämligen min brors nya flickvän. Hon, Marianne, arbetade med flyttstädning i Stockholm. Hon fick frågan ganska omgående, från vår far naturligtvis, om vad hon höll på med. Hon svarade då att hon bodde i Hägersten, Stockholm och arbetade med flyttstädning. Nog för att jag inte heller visste vad hon sysslade med men jag kan ändå känna att någon borde ha frågat min bror om detta. Eller för all del: Jag kan ändå tycka att min bror kunde ha berättat lite om henne för oss innan. Jaja, nu var det i alla fall ute på bordet. Marianne sysslar med flyttstädning i Stockholm och intresset för detta lät inte vänta på sig. Det var ett himla ståhej på folket runt bordet. Från mamma kom sig intresset av att hon en gång i tiden drivit städfirma. ”Men detta var ju såklart många år sedan”

Sådär ja. Föga förvånande så ägnar jag nu ett till inlägg om detta. Jag har så fruktansvärt svårt att tänka ut vad jag ska köpa för julklapp till flickvännen i år. Jag behöver därför all hjälp jag kan få och det inkluderar även er, kompisar.  Så, var någonstans var vi förra gången? Jag lämnade er med tanken på huruvida en julklapp till min flickvän även kan vara en klapp till mig själv. Är det moraliskt försvarbart att införskaffa någonting till vårt kök när vi båda älskar att laga mat? Rent praktiskt borde det ju förstås vara det. Problemet är bara att jag är ganska säker på att hon köper någonting till mig som, så att säga, bara är till mig. Förra året fick jag 2 biljetter till en viktig fotbollsmatch och hon lät mig ta med en kompis – eftersom hon själv saknar intresset. Det är svårt att skaffa julklapp till min flickvän. Så är det varje år. Varje år står jag inför beslutet om vad jag ska köpa till min flickvän i julklapp och varje år är det oerhört svårt. Såhär har det sett ut tidigare år. Jag tänker att det i alla fall kan ge guidning åt era

Hur mår dina hörlurar egentligen? Du kanske har hört skrapande ljud i dem, sladden är kanske avskavd och själva hörlurarna ser ut som någon kört en gräsklippare över dem. Det är förmodligen ditt eget fel som inte håller koll på hörlurarna när du klipper gräset eller matar krokodiler eller vad det är du gör.  Dina hörlurar har i alla fall sett sina bästa dagar nu, även om du fortfarande tycker de är bra, fyller sin funktion och så. För att inte tala om att du är van vid dina hörlurar och helt enkelt inte kan tänka dig några andra för att du är sentimental och tycker att det känns som om hörlurarna tittar ledset på dig varje gång du fönstershoppar nya modeller. Och det kanske de gör, det är svårt att veta då de inte har några ögon, så antagligen inbillar du dig bara. Men om du nu inte vore så sentimental så skulle du självklart leta efter ett par nya hörlurar, och du skulle vilja ha ett par som är bättre än de du haft, för det går ju alltid att hitta nåt bättre. Annars skulle konsumtionen inte öka och kapitalismen ha fel. Men vi lämnar den diskussionen för